tisdag 4 februari 2014

Individuell skriftlig utvecklingsplan och utvecklingssamtal


Har varit på skolverkets konferens om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen i Malmö idag. Detta med anledning av den lagändring som trädde i kraft november förra året.

Den stora skillnaden från hur det var tidigare är att läraren endast en gång per läsår, istället som tidigare en gång per termin, ska upprätta en skriftlig individuell utvecklingsplan som innefattar omdömen om kunskapsutveckling och sammanfatta vilka insatser som krävs för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt.  Den termin man lägger den skriftliga omdömet ska alla överenskommelser skrivas ner - den framåtsyftande delen.

Som tidigare består Den individuella skriftliga Utvecklingsplanen  av två delar - omdömen och framåtsyftande planering. Det råd som skolverket har  är att använda ett summativt kryssystem i omdömet, egentligen påminner det om det vi på Lovisaskolan redan har i unikum när vi fyller i "vår knapp" . Dessa kryss ska vara summan av hela det dokumenterade underlag som finns. alltså är det fortfarande viktigt att dokumentera under arbetsområden och utvärderingar efter varje arbetsområde mot kunskapskrav, via lärloggar osv. så att det finns en bra dokumentation så att bedömning är rättssäker.

Den summativt bedömningen behöver läraren inte längre kommuniceras hem före utvecklingssamtalet. Å andra sidan kommer bedömningen i realiteten vara känd eftersom som skolverket idag uttryckte det "eleven ska vada och bada i bedömning hela tiden" . ..och finns en oro för att en elev inte kommer att uppnå lägsta kunskapskrav i ett ämne utreder vi och vb skriver åtgärdsprogram ... oavsett om det är dags för utvecklingssamtal eller inte.

Eftersom den individuella skriftliga utvecklingsplanen består av två delar - en summativt bedömning,
 och en framåtsyftande del - låg tanken inte långt borta för mig att man kanske skulle kunna dela upp det med en del per termin. Detta får man inte och här var skolverket mycket tydlig. 

Den termin det formella skriftliga omdömet upprättas vid utvecklingssamtalet skrivs som sagt alla överenskommelser ner. Vid den andra terminens utvecklingssamtal är det formella kravet endast ett muntligt. Samtidigt för att komma ihåg vad som sägs, kunna förmedla vidare, komma ihåg överenskommelser ser jag det mycket svårt att komma ihåg allt detta om inte dokumentation finns - hur den ska se måste vi prata om på skolan. Länk till vår plan för den individuella skriftliga utvecklingsplanen läggs ut här  när vi reviderat den.

Som sagt kan jag egentligen inte se några stora förändringar för oss som en  åk 3- 5 skola. Inte vad  vad gäller den individuella skriftliga utvecklingsplanen. Utvecklingssamtalet har formellt fått en utvidgad roll, man ska samtala om social och kunskapsutveckling samt samtala om vilket stöd eleverna behöver för att nå så långt som möjligt - oavsett var eleven ligger kunskapsmässigt.

Ett av dagens befriande skratt och kanske en del genanta igenkännande handlade om hur man på G/VG//MVG - tiden poängbedömda eleverna med intervallen 50 / 75/90 %  .Poäng och procent säger ju inget om vad en elev verkligen kan. Så var ju inte den egentliga tanken med det gamla systemet  heller utan säkert något som levde kvar sedan tidigare. Skönt att tiderna är nya och att skolverket verkligen satsar på implementering, både hela lgr11 reformen och som nu när de kommunicerar förändringar med oss.






onsdag 29 januari 2014

Kreativa lärmiljöer - speglingar och förebilder

Ett kalt rum utan några som helst stimuli kan vara den mest kreativa lärmiljön för en individ, medan en annan individ ser den mest kreativa lärmiljön som en plats som sjuder av stimuli för ett eller flera sinnen. Vilken av ytterligheter, eller däri mellan, en individ vid ett tillfälle föredrar kan påverkas av flera olika faktorer. En lärmiljö idag kan också, mer eller mindre kreativ, handla om att man förflyttar sig ut ur det fysiska rummet in i ett digitalt rum.

Oavsett, behöver en modern inkluderande skola anpassa lärmiljön, fysisk och digitalt, efter varje elevs individuella förutsättningar. Det betyder att för att en lärmiljö ska vara kreativ måste den också vara flexibel.

Under decennier har svensk skola speglats bakåt, av en bild som ibland våra politiker med jämna mellanrum lyfter fram, och som känns igen av många ”vuxna” -  en bild av det utsorterande skolans klassrum med bänkar i rader och en kateder längst fram där läraren eller magistern ska husera. Lovisaskolan är, kan och vill mycket mer än så.

Vi vill fortsätta att utvecklas och hela tiden bli bättre och bättre. Men med alla förståsigpåare och tyckare behöver man kontinuerligt ställa sig frågan ”Hur skapar vi en flexibel kreativ lärmiljö i en inkluderande skola som ligger i framkant av utvecklingen – så att alla elever kan utvecklas och lära på max?”

Jag tror att det är viktigt med speglingar och förebilder. Inte för att göra lika men för att hitta möjligheter att omsätta i sin egen praktik och få nya infallsvinklar, samla ihop för att sätta kursen mot nya horisonter - med syftet alltid klart - att göra det bästa för eleverna.
En kreativ lärmiljö, fysisk eller digital, får aldrig tjäna ett självändamål - då är den inte kreativ längre – syftet måste alltid vara elevernas bästa med skollagens portalparagraf (skollagen 1kap 4 §) inom och framför oss.  

London – BETT och –studiebesök på

Förra veckan hade jag förmånen att tillsammans med tre av mina medarbetar på Lovisaskolan besöka BETT-mässan i London. En mässa är ju alltid en mässa och det jag tar med mig från den handlar mycket om att få en känning om vad som ”ligger i luften”. Molnet finns där, och det är de interaktiva miljöerna som gäller, olika smartboard, sen är det också mycket olika digitala plattformar som presenterades på olika sätt.

Min stora behållning av resan var ett studiebesök några av oss gjorde i fredags på Bowes, en kommunal Primary School i Southgate i utkanten av London. http://www.bowes.enfield.sch.uk/page/?title=About+Us&pid=2  På sin hemsida presentrar de sig bla som en skola där alla arbetar hårt och tycker det är roligt att lära. Så kändes det också när man var på skolan.  Oavsett vilken elev man pratade kunde man ana en ”Bowes – anda”. 
Något som var väldigt slående var att det fanns en konkret synlig röd tråd som genomsyrade hela skolan – t e x i alla klassrum fanns Bowes värderingar synliggjorda. Alla klasser arbetade utifrån tema i ca 6 veckorsperioden där planeringarna var väl synliga i rummet.  Inför varje tema smyckades dörren till klassrummet för att illustrera det tema klassen arbetade med. Så var man än var på skolan kunde man känna igen sig i miljön.
Inom varje tema kan man säga att man arbetade med olika språk (jmfr ReggioEmila – ett barn har hundra språk) där jag kände mig mycket tilltalad hur det digitala verktyget verkligen tog undervisningen ett steg längre - lika naturligt som man gjorde ett drama, gjorde teatermasker, skrev med penna eller på en padda tränade man sig i att programmera ett spel eller tillverka en app inom det tema man höll på – inte bara för att, utan hela tiden med ett syfte för att ta undervisningen ett steg längre för elevernas skull.  
Sen gillade jag en sak till på Bowes  -  elevborden – vilka möjligheterJ
Jag har fått med mig många speglingar och förebilder och jag vet att Linda, Maria och Per också har fått med sig speglingar och förebilder. Det ska bli oerhört spännande att träffa dem i eftermiddag och gemensamt fundera över vårt nästa steg för en flexibel kreativ lärmiljö i en inkluderande skola som ligger i framkant av utvecklingen. / Carina
Pss …. Om jag saknade något…. Alla!!!!, jag hade velat att vi alla från Lovisaskolan tagit del av de studiebesök vi var på….  








måndag 27 januari 2014

Primary school med många konkreta tips.



Rosendale Primary school


De som valde detta studiebesök fick se en skola med barn från 0-11 år. Verksamheten var i full gång och vi fick ta del av många konkreta tips i skolans dagliga händelser.
Rosendale school är den näst största av kategorin Primary schools i London.

Rektorn välkomnade oss och berättade om skolan. Han var noga med att poängtera att elevernas hela dag var oerhört viktig. Därför fick alla ta del och arbeta med olika aktiviteter på skolan under dagen/eftermiddagstiden, för att man ville se till helheten så att hela människan skulle må bra! Där fanns olika "klubbar" på eftermiddagen där eleverna fick anmäla sig efter intresse. De hade tex judoklasser, musik, bandy, dans, drama mm mm att välja på. På skolan fanns bildlärare och musiklärare på heltid.
Han poängterade att deras filosofi/tänk låg i att eleverna skulle bli " goda medborgare", att de fick utvecklas med redskap för olika samhällsfunktioner och att det var lika viktigt som att få examen i olika ämnen.

Dessa eftermiddagsaktiviteter kändes verkligt attraktiva och något man skulle önska att vi kunde utveckla för att ge eleverna ännu mer kvalitet i sin arbetsdag.


Det som var genomgående för skolan var att eleverna satt i grupper vid borden. De hade vid varje gruppbord tillgång till en I-pad. Varje vecka var varje elev tvungen att lägga in åtminstone ett arbete på sin lärlogg. Man la in ett färdigt arbete/uppgift man hade lyckats med eller som man var stolt över. På lärloggen fick de sedan respons av sin lärare och av sina föräldrar.
Här letas det primtal!
Dokumentation av sidan med Primtal.
          
 Föräldrarna var mycket intresserade av sina barns skolgång och "krävde" att få veta vad deras barn gjorde i skolan på dagarna och hur de utvecklades.





Detta känns som något som kan ligga nära för oss i tiden att utveckla, vad tror ni?  På Lovisa som ju precis köpt in fem I-pads per klassrum har vi ju den teknologiska möjligheten iallafall.



Den 24 januari när vi var på besök på skolan fick vi ta del av skolans verksamhet som sagt. I en musikklass tränade klassen på ett musikstycke, detta musikstycke ligger på skolans blogg. Klicka på
länken nedan så får du ett smakprov:

http://rps4ag.wordpress.com/2014/01/24/we-will-rock-you/


 Klicka på länken nedan så kommer du till skolans bloggsida. Gå in där och klicka på olika klasser och välj vad du vill ta del av.

http://www.rosendale.cc/?page_id=15


På Rosendale school hjälper eleverna och lär av varandra. Man styr placeringen av eleverna på så
sätt, att man satte en elev som befann sig på en kunskapsnivå bredvid en elev som befann sig på nästa utvecklingssteg osv.



Lärarna är stolta över sitt arbete på skolan, precis som eleverna. Man välkomnar besök på skolan, men under skoltid är skolsalarna bara öppna för lärare och eleverna. Före och efter dessa klockslag får föräldrar gärna komma in för att se verksamheten.
Man nyttjar alla utrymmen för lärmiljöer, därför finns en del bord med stolar hopfällbara på hjul så att grupper kan placeras både här och där.



På skolan finns ca 700 elever. Bibliotek fanns det inte plats för,
det löste man genom att köpa en gammal Londonbuss.
Den står nu permanent parkerad på skolgården.





Inspirationsbilder

Exempel på lärmiljö



7-åriga elever




Datasal att vara stolt över...




Grön skolgård med växtodling




En skola som inspirerade oss mycket, många tips att ta till sig. 
Missa inte deras studiosändning från fredagen den 24 januari,
då skolan uppmärksammar de svenska lärarna som kom påbesök.
Sändningen finns att lyssna på skolan blogg.














Arbetsinstruktion i plastskärm på bordet


Teckna av en björn









Teckna av en katt


Användbar skylt!
















   




På Fredagen besökte jag Bowes Primary School, som låg i en socialt mixad förort i nordöstra London. Skolan var kommunal vilket innebär att den är gratis. Du är tilldelad en plats i skolan i området där du bor och kan ej välja någon annan skola om du inte väljer en privatskola. Morgon- och eftermiddagsfritids finns mot avgift. En slags kommunal musikskola finns som kommer ut och håller enskild undervisning mot avgift under skoldagen. Tyvärr fanns det ingen fast anställd gymnastiklärare på skolan utan han, eller hon, lyder under stadsdelen och åker ut till flera olika skolor under veckan. Lite som våra modersmålslärare. Någon idrottshall fanns inte - klimatet tillåter uteaktiviteter året om. Det fanns en park med idrottsmöjligheter ganska nära skolan.

Skolans ledord är "Creative and Inclusive Education" vilket märktes.

Varje klassrum var utrustat  med "paddor" en "padda" per 2-3 elever.
(Man arbetade mycket tillsammans.)
Läraren visade med hjälp av smartboards olika funktioner på de appar som användes.
Jag tänkte direkt på Bifrostpedagogik när jag gick runt i klassrummen. Man utgick från ett tema tex. Skräck och använde sedan "paddan" och div. appar för att skapa den "lärverkstad" du behövde. Pedagogen hade listat en arbetsgång för vad som skulle göras och vilka förmågor som skulle tränas. Det fanns även ett öppet klassrum som användes som ett slags elevens val klassrum. När jag var där pågick en filminspelning, som skulle bli ett nyhetsprogram. Några elever satt och gjorde musik till en utställning med hjälp av "Garage band" appen och några försökte bygga en egen app.



Skolans digitala utbyggnad var inne på sitt trettonde år och man hade finansierat den med vanlig skolpeng (cirka 30 elever/klass), lite projektpengar samt pengar från sin studiebesöksveksamhet. Man hade tre stycken IKT-pedagoger som höll i hela teknikutvecklingen. En slags digital ateljerista helt enkelt.
Jätte intressant studiebesök men lite synd att jag fick tag i någon idrottslärare.

Besök på mässan.








Torsdag var min mässdag. Efter en timmes bussresa var vi framme vid en konferens- och mässanläggning, förmodligen minst fem gånger större än Victoriastadion. Jag hade tur som lyckades ta rygg på en mässguide, som vägledde mig lite, annars hade mina tre timmar i detta teknikinferno kortats ner till tre minuter. För kommande BETT-resenärer tror jag att man ska ha ett brett kunnande, stort intresse för teknik och ett litet hum om vad det är man söker efter, för att få ut max av ett sådant här besök.


       


Internet på riktigt!

          

Onsdag morgon var det samling i Hyde Park vid Speakers Corner. Vi var cirka 50 pers som delades in i 10 grupper. Varje grupp blev tilldelad en "padda" som var laddad med en slags digitalkarta över London. Kartan hade olika "stops" som vi skulle ta oss till. När man man nått sitt "stop" fanns det olika uppgifter som vi skulle lösa. Tex göra en intervju med en Londonbo, hitta en speciell monter vid ett museum och ta ett foto som bevis, göra ett kort "framträdande" vid Covent Garden etc. Så den här dagen blev en slags digital orientering med många dimensioner: Lära känna nya människor, sammarbeta, lösa problem under viss tidspress, (vi hade vissa klockslag och platser som vi var tvungna att förhålla oss till), komma till helt nya platser som fungerade som lärmiljöer och lära sig olika digitala funktioner kopplade till just vår "padda".
Dagen avslutades med en föreläsning, ombord på minsveparen HMS Belfast,  som handlade om olika lärmiljöer.



fredag 24 januari 2014

Gårdagens studiebesök på New Line Learning Academy. På bussen till besöket fick vi några frågor av Rinnebäcksskolans rektor att reflektera över; Vad är kreativ lärmiljö? Vad motiverar dig i ditt arbete och vad driver dig framåt? Vad är man trygg med att göra, vilken komfortzon befinner du dig i och om du lämnar den vad skulle du vilja göra?



onsdag 22 januari 2014

BETT-mässan


Idag åkte en del av oss och besökte själva BETT-mässan. Vi har lyssnat på en föreläsning om ett spel som heter Kinect. Det är riktat till elever med speciella rättigheter. Det är ett interaktivt spel där eleven genom lek och fysisk aktivitet utvecklas både intellektuellt och fysiskt. Spelet anpassas lätt för varje enskild individ. Den inre motivationen lockas fram och eleven presterar över sin aktuella nivå. 



tisdag 21 januari 2014

Då var vi igång. BETT i London med 500 kolleger.

Då var vi äntligen här!!!

Gick upp 04.00 för att ta tåget till Kastrup 05.17. Väl på tåget så börjar det köra åt fel håll!!! Blev lite oro i lägret:).

Vårt plan skulle lyfta 07.50 men blev försenat pga av överbokningar. Vi erbjöds flyga över München och komma två timmar senare till London. För besväret fick man 300€. Planet kom då äntligen iväg 09.00. Väl framme i London fick vi ligga och cirkulera i cirka 20 minuter i väntan på inflygning.

Men som sagt nu är vi LONDON.

torsdag 16 januari 2014

Skapandet av vår blogg

På den här sidan kommer vi lägga ut information från BETT, BFL mm. Vi börjar med att BETT - resenärerna skriver och berättar om vad de får uppleva under sin vistelse i London. Just nu så satsar Lovisa mycket på digitalaverktyg.//Linda